Själens fönster
Vilken mästare i förklädnad du var. Ditt yttre så perfekt och ljuvligt. Vem föll inte för dig?
Kanske vet du det. Kanske var det därför du inte mötte min blick efter det du gjort. För jag skulle se din själ.
Ditt sanna jag, som du dolt. Dolt både för mig och för henne. Hon den andra.
Den nakna och avskalade sanningen om dig. Du kan inte längre lura mig, jag kan se igenom dig.
Kommentarer
Postat av: Kalle Byx
Koncist och fint.
Postat av: razaha
HÖG igenkänningsfaktor. Man skall inte förakta intuitionen
Postat av: foxy
känner igen mej delvis i alla fall, bra text!
Postat av: marie
Under skalet fanns något annat ... bra
Trackback